[2019-04-30] Vattenskador - II: Statistik


Nyheter 20190430 1 tmb
 
 

Inledning

Vattenskadecentrum (www.vattenskadecentrum.se) består bl a av fem (5) försäkringsbolag, GVK, byggkeramikrådet och installationsföretagen. De har som uppgift att ”undersöka och sprida information om orsakerna till vattenskador”. Regelbundet publiceras en vattenskadeundersökning. De senast publicerade är för 2017 och 2016 ([1], [2]).

Nedan följer några korta utdrag ur vattenskadeundersökningen 2017 (Bild 1, [1]).

Bild 1 - 6

A1 - Byggnadsår för skadade bostäder och byggnadsår för alla bostäder

Om andelen byggnader med vattenskador jämförs med åldersfördelningen av samtliga bostäder (Bild 2) framgår att skadorna fördelar sig relativt lika över hela bostadsbeståndet.

A2 - Utrymmen där skadorna inträffat

Av de 15 279 vattenskador som inträffat under 2017 och som ingår i vattenskadeundersökningen framgår (Bild 3) att endast 30 % inträffat i bad- eller duschutrymmen. Vattenskador i köket var nästan lika vanligt (28 %). Det bör noteras att vattenskador i annat utrymme än bad- eller duschutrymme ofta kan bli omfattande eftersom det oftast helt saknas skyddande tätskikt.

För perioden 1987 - 2017 (Bild 4) gäller att skadorna i bad- och duschutrymmen minskat från 40 % till 30 %. Detta är inte ett orimligt resultat beaktat det starka fokus på ökade krav för bad- och duschutrymmen som gällt under ett stort antal år. Det bör dock noteras att den huvudsakliga minskningen inträffade före 2011.

Skadorna i kök har haft en kontinuerligt ökning från 19 % 1987 till 34 % 2016. Den kraftiga minskningen 2017 (till 28 %) är starkt avvikande och bör därför tolkas försiktigt tills ytterliga undersökningar föreligger.

A3 - Skadeorsaker i olika utrymmen

De primära skadeorsakerna i olika utrymmen för 2017 (Bild 5) och 2008 - 2017 (Bild 6) anger att den för bad och duschrum utgörs av rör 19 % (2008 - 2017: 21 %), tätskikt inkl. skarv/fog 30 % (2008 - 2017: 42 %).

I köket är de vanligaste primära skadeorsakerna rör 29 % (2008 - 2017: 29%), diskmaskin 20 % (2008 - 2017: 24 %), kopplingar 21 % (2008 - 2017: 20%) och kyl/frys 13 % (2008 - 2017: 12%).

B1 - Svensk Försäkrings statistik

I vattenskaderapporten ([1]: s.8) anges:

”Svensk Försäkring är en organisation där en stor del av de försäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse i Sverige deltar. Man arbetar bland annat med statistik för olika typer av skador, t ex statistik för vattenskador. Svensk Försäkrings vattenskadestatistik är en årsvis redovisning av medlemsföretagens färdigbehandlade skador. För närvarande finns statistik fram till och med 2017.”

Antalet registrerade skador för perioden 1985 - 2017 (Bild 7) har minskat, främst före 1996, medan kostnaden (Bild 8) har ökat kraftigt.

Bild 7 - 11

B2 - Tre huvudskadetyper

Svensk Försäkrings statistik delar upp de olika skadetyper i tre (3) huvudskadetyper: ledningssystem, utrustning och tätskikt i våtrum. För 2017 (Bild 9) var fördelningen: ledningssystem 61 %, utrustning 20 % och tätskikt i våtrum 19 %.

Av underlaget för perioden 1977 - 2017 (Bild 10) framgår att skadorna från tätskikt minskat betydligt sedan 1987 men att dels huvudsakliga minskningen inträffade före 2011 och dels tycks skadorna ånyo stiga. Andelen skador från ledningssystem är tämligen konstant och den dominerande skadetypen.

B3 - Ledningssystem

De olika ledningssystemens (avlopp, värme, varmvatten och kallvatten) andel av totala andelen ledningssystemsskador är för 2017: kallvatten 40 %, varmvatten 11 %, värme 17 % och avlopp 32 %. Utfallet för perioden 1977 - 2017 framgår av Bild 11.

B4 - Skadeorsaker ledningssystem

Ett antal skadeorsaker (korrosion, ålder/slitage, materialfel, utförandefel och frysning) har nyttjas för att sortera de olika skadorna. Utöver detta har uppdelning i sex (6) åldersgrupper gjorts. Resultatet framgår av Bild 12.

Bild 12 - 15

Som väntat dominerar materialfel (53 %) och utförandefel (68 %) i första åldersgruppen (- 10 år). Att även ålder/slitage är högst (30 %) i denna åldersgrupp är dock oväntat och kan med fördel undersökas närmare. Korrosionsskadorna ökar kraftigt för de två högsta åldersgrupperna (41-50 år: 22 %, 38 %: 50- år) vilket är högst rimligt och indikerar att den tekniska livslängden är på väg resp. har löpt ut.

B5 - Skadade detaljer

Ett antal skadade detaljers andel av ledningsskadorna (golvbrunn, expansionskärl, radiator, armatur, koppling och rör) under perioden 1977 - 2017 framgår av Bild 13. Störst variation uppvisar kopplingarna med en kraftig ökning under 2014 . Expansionskärlens andel av skadorna har även minskat från 1977 (12 %) till 2017 (1 %) och beror troligen på att nyttjandet av denna teknik minskat alltmer. Radiatorernas andel av skadorna har minskat under aktuell period.

B6 - Skadad utrustning

Bild 14 visar fördelningen mellan de skadevållande utrustningstyperna. Diskmaskin (32 %) och kyl/frys (23 %) är de vanligast förekommande utrustningstyperna som orsakar vattenskador. Då dessa oftast är placerade i kök som normalt helt saknar tätskikt kan konsekvenser av en vattenskada bli betydligt mer omfattande än om t ex en tvättmaskin orsakar en vattenskada. Att den senare endast står för 2 % av skadorna medan diskmaskinen svarar för 32 % torde rimligen/främst bero på att tvättmaskinen oftast står placerad i ett utrymme med tätskikt. Detta då det ej kan anses rimligt att tvättmaskiner generellt har en mycket högre kvalitets- säkerhetsnivå än diskmaskiner.

B7 - Tätskikt i våtrum

I underlaget har en uppdelning mellan skador orsakade av läckage genom väggens eller genom golvets tätskikt. För 2017 var 78 % av tätskiktsläckagen från de i golv. Under perioden 1977 - 2017 (Bild 15) har andelen skador från tätskikt i vägg minskat från över 50 % (1987) till 22 % (2017). Minskningen inträffade dock främst före 2009 och därefter finns endast små förändringar.

Referenser

[1]: Vattenskadeundersökning 2017; Vattenskadecentrum
[2]: Vattenskadeundersökning 2016; Vattenskadecentrum