Systematiskt brandskyddsarbete (SBA)

SBA 1

I - Inledning

För att säkerställa ett gott brandskydd har fastighetsägare skyldigheten att arbeta med ett s.k. Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA nedan). Statens Räddningsverk, numera Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ([5]), gav redan 2004 ut allmänna råd och kommentarer ([3]) gällande SBA som krävs av Lag om skydd mot olyckor ([4]).

MSB gav förra året ut en ny broschyr ([1]):

Denna broschyr riktar sig till hyresvärdar, bostadsrättsföreningar och andra som äger, förvaltar eller hyr ut boende i flerbostadshus. Informationen beskriver kortfattat

vilket ansvar olika parter har för brandskyddet.”

II – Ansvar för brandskyddet

Vad detta ansvar innebär anges i [1] s.3:

Ansvaret för brandskyddet innebär enligt lag att i skälig omfattning hålla utrustning för livräddning och släckning vid brand och vidta övriga åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Det kan exempelvis innebära att se till att byggnaden har brandvarnare, att underhålla byggnadens brandskydd och att informera de boende.”

Att detta brandskyddsarbete skall bedrivas systematiskt och hur detta skall göras finns beskrivet i ([3]) från Räddningsverket.

III – Vem har ansvaret för brandskyddet?

Ansvar för brandskyddet har såväl fastighetsägaren (i en bostadsrättsförening representerad av dess styrelsen) som de som nyttjar byggnaden (boende och lokalhyresgäster).

Lagen ([4]) anger ej någon gränsdragning vad gäller ansvarsfördelningen men normalt gäller:

  • Fastighetsägaren ansvarar för byggnaden och fasta tillbehör. I en bostadsrättsförening innebär detta normalt, vad gäller lägenheterna, allt utom det som omfattas av det s.k. inre underhållet.
  • De boende ansvarar för dels det inre underhållet (där t.ex. brandvarnare ofta ingår) och dels för att lägenheten nyttjas på ett ”ansvarsfullt sätt”.

Det är av stor vikt att ansvarsfördelningen bestäms på ett entydigt och klart sätt. Detta för att säkerställa att ingen del av brandskyddet råkar hamna ”mellan stolarna”.

IV – Vad innebär då ett systematiskt brandskyddsarbete?

En kortfattad beskrivning ges i [1] s.3:

Det innebär att ta ett helhetsgrepp om brandskyddet och på ett systematiskt sätt arbeta både med att förebygga brand och att minska konsekvenserna vid en eventuell brand. Det innebär också att arbeta både med tekniska delar som byggnaden och brandtekniska installationer, samt med det organisatoriska brandskyddet som rutiner, utbildning till ansvariga på olika nivåer, information till de boende med mera.”

V - Organisation

För att brandskyddet av en fastighet skall kunna fungera väl är det lämpligt att en brandskyddsansvarig utses och att denne har ansvaret för att samordna brandskyddet. I en bostadsrättsförening är ofta denna fastighetsförvaltaren. Exempel på arbetsuppgifter för denne brandskydds ges i [1] s.4:

Exempel på arbetsuppgifter för denne kan vara att se till att brandskyddet sköts enligt fastslagna rutiner och regler, att instruktioner för exempelvis kontroll av brandskyddsinstallationer finns och följs samt att de boende informeras om brandskyddet.”

Skötsel och underhåll av byggnadens brandskyddsinstallationer (ex. brandslangar, stigarledningar, branddörrar, rökdetektorer, skyltar, brandlarm, brandsläckare m m) måste och noga ha en tydlig ansvars- och uppgiftsfördelning.

Det är också av vikt att de som arbetar med brandskyddet har erforderlig kompetens för de åtgärder som de tilldelats. Detta bör lämpligen även särskilt skrivas in och förtydligas i aktuella avtal.

Information till boende behövs och då kan lämpligen ett flertal olika informationskanaler (ex. permanenta anslag i entréer, infoblad och medlemstidningar och via internet) nyttjas. Att informationen är adekvat, korrekt och uppdaterad måste kunna förutsättas men är alltför ofta ej fallet.

VI – Löpande drift och underhåll

Vad gäller drift och underhåll anges i [1]  s.5:

För att säkerställa att brandskyddsinstallationerna fungerar måste det vara god ordning på drift- och underhållsarbetet. Det behövs rutiner både för underhåll och för kontroll av driften av dem.

Exempel på frågor som behöver redas ut är: Vilka installationer behöver kontrolleras och underhållas? Hur ofta ska det ske? Hur ska det gå till? Vem ansvarar för att utföra det? Hur journalförs kontrollerna? Hur rapporteras och åtgärdas brister som upptäcks vid kontrollerna?”

VII – Kontroll och uppföljning

I ett systematiskt brandskyddsarbete ingår att regelbundet kontroller hur brandskyddsarbetet fungerat. Av denna kontroll kan ofta underlag fås för förbättringar av brandskyddet. Om något tillbud eller annan brandskyddsrelaterad incident inträffat bör erfarenheterna från detta nyttjas för att söka, i möjligaste mån, en framtida upprepning.

VIII - Brandvarnare

SBA 2

Brandvarnare är en viktig brandsäkerhetsteknisk utrustning som, om den monteras korrekt och underhålles enligt leverantörens anvisningar, strakt kan höja brandskyddet i t ex lägenheter. I bostadsrättsföreningar är det ofta bostadsrättsinnehavaren som har det totala ansvaret för brandvarnaren genom att denna inkluderas i det inre underhållet.

För mer utförlig information, se särskild artikel: Brandvarnare.

IX – Utrymningsvägar

I byggnader är grundkravet att det skall finnas två, av varandra oberoende, utrymningsvägar. Detta kan vara via trapphuset eller via balkong.

För byggnader över 8 våningar finns, då brandstegar ej räcker längre upp, oftast endast en utrymningsväg och då normalt via trapphuset. Det är i dessa fall särskilt viktigt med hur trapphusen, inkl. branddörrar som ansluter till dessa, utformas. Detta för att förhindra spridningen av rök och brandgaser.

I [1] s. 7 anges:

Det är viktigt att dörrar till trapphuset, såsom lägenhets-, vinds- och källardörrar, sluter tätt och att dörrstängarna mot vind och källare fungerar. Det är också viktigt att trapphus alltid hålls fria från brännbara föremål som barnvagnar, tidningspapper och kartonger eftersom sådan förvaring ökar risken för anlagda bränder. Vid en brand […] är framkomligheten livsviktig och därför får inga föremål förvaras så att de kan hindra en utrymning.

Utrymningsvägarna skall vara tydligt uppmärkta och belysta skyltar skall finnas om ej dagsljus räcker till för att kunna orientera sig.

X - Brandceller och branddörrar

SBA 3

En större fastighet är uppdelad i olika s k brandceller och om brand uppstår i en sådan brandcell skall denna vara så utformad att branden ej sprids till närliggande brandceller under en viss tid. För lägenheter gäller att dessa, var och en utgör en brandcell, och skall kunna stå emot rök- och brandspridning mellan lägenheterna under minst en (1) timme.

Branddörrar är dörrar mellan olika brandceller och uppfyller särskilda krav för att stå emot en brand. Skall dessa skall kunna minska brandspridningen måste dörrarna hållas stängda och därför förses dessa ofta med dörrstängare.

Görs håltagningar (ex. vid installation av bredbandskablage) måste dessa tätas nogsamt och på ”fackmannamässigt sätt” annars punkteras brandskyddet.

XI - Släckutrustning

Som primär släckutrustning i en bostad är ofta en pulversläckare (MSB rekommenderar en på minst 6 kg och med effektivitets klass 43A 233BC) att föredra då de kan användas för de flesta typer av bränder. Dock kan det även, särskilt, för mindre bränder vara bra att ha en brandfilt tillgänglig. Dessa kräver dessutom inte dyrbar sanering efter användandet.

XII – Räddningsvägar

SBA 4

För att utrymning skall kunna ske via balkonger eller fönster behöver brandkåren kunna komma fram med sina fordon t ex stegbilar. Särskilda räddningsvägar finns därför och dessa skall vara tydligt uppmärkta, fria från hinder och hållas snöfria.

XIII – Stigarledningar, rökluckor m m

I högre fastigheters trapphus finns ofta s k stigarledningar till vilka brandkåren kan ansluta sina slangar. Detta för att undvika att dra slangar, onödigt lång väg, i trapporna. Dessa ledningar underlättar såväl brandsläckningsinsatsen som framkomligheten vid en eventuell utrymning via trapphuset.

Rökluckor och i en del fall rökfläktar finns för att kunna få ut rök- och brandgaser.

Kontroll och underhåll av stigarledningar och rökluckor är viktig och det bör tillses att dessa ej ”glöms bort”.

XIV – Brandfarliga varor

SBA 5

Föreskrifter från MSB reglerar hur hanteringen och förvaringen av brandfarliga varor skall ske.

Några exempel som är tillämpliga på lägenhetsinnehavare ges nedan ([1] s.12):

Vinds- och källarförråd

Ingen förvaring får ske.

Enskild lägenhet
(inkl. inglasad balkong)

Sprayburkar och gasolflaskor av högst 5 liters storlek.

Brandfarlig vätska i behållare av högst 10 liters storlek.

Ej Inglasad balkong

Gasolflaskor i högst P11 storlek (26 liter).Brandfarlig vätska i behållare av högst 25 liters storlek. Förvara gärna behållarna i ett skåp så att de skyddas från väder och vind.

Är balkongen inglasad räknas den som en del av lägenheten (se ovan tabellrad för mer info i detta fall).

Garage i bottenplan

Fordon med tank och reservdunk. Ingen brandfarlig gas eller vätska.

Fristående gemensamhetsgarage

Fordon med tank och reservdunk. Ingen brandfarlig gas. Brandfarlig vätska i lös behållare, förutsatt att den är oåtkomlig för obehöriga.

 

För hushåll gäller vidare ([1] s. 12):

För hushåll gäller att man endast får förvara brandfarliga varor för hushållets behov. Behöver hushållet förvara mer än 100 liter brandfarlig vätska (bil med reservdunk inte inräknat), mer än 60 liter gasol eller mer än fem liter acetylen krävs tillstånd från byggnadsnämnden i kommunen.”

För mer information se nedan referenser som kan laddas hem som pdf-filer ([1] – [4]).

XV - Referenser

[1]: Brandsäkerhet i flerbostadshus; MSB; 2011-03.

[2]: Skydda dina grannar mot brand; MSB; 2012-06.

[3]: Författning:Systematiskt brandskyddsarbete – SRVFS 2004:3; SRV; 2004.

[4]: Lag om skydd mot olyckor; [SFS 2003:778].